Under två härliga dagar fick jag vara i Kiruna i norra Sverige. Fast det bara var oktober var det minus tio grader och snö. Men det var sol också!
Jag och författarna Mats Söderlund och Jonna Björnstjerna fick prata med barn från lågstadiet till gymnasiet som en del av det som kallas för Bokfestival UNG och som ordnas samtidigt som Kiruna bokfestival. Jag fick träffa årskurs fyra till sex och de lyssnade så intresserat och hade så många bra frågor.
Min nya bok Expedition Rädda Revet handlar ju om flickan Alice som åker med sin mamma sköldpaddsforskaren till ön Lady Elliot Island i Stora Barriärrevet öster om Australiens kust. Men havet mår inte så bra.
Det var lite underligt att stå i snö och minusgrader och prata om hur det är i tropikerna. På ön är det varmt och fuktigt, men eleverna ville gärna packa en väska utan överdragsbyxor och följa med mig på en resa som tar ett helt dygn. Vi pratade om alla djuren på ön, och hur man gör sötvatten (dricksvatten) av saltvatten. För på ön finns inget naturligt sötvatten. Man avsaltar havsvattnet och det är lite skumt. Eller det smakar lite konstigt.
Vi pratade om oron för klimatet men också vad man kan göra själv. Inte använda så mycket plast, tänka på vilka kläder man köper (visste du att det går åt 2 000 liter vatten för att göra ett enda par jeans?) och använda de saker man redan har. Vi talade också om ursprungsbefolkningen både i Australien och i Sverige. På en av mina lektioner kom det 30 barn från Sameskolan. Det finns många likheter mellan de olika ursprungsbefolkningarna, fast det är så långt emellan dem.
Naturen är viktig, platsen som man lever på. Landet är inte ägt av mig, utan det är landet som äger mig, marken äger människorna. Ursprungsbefolkning runt hela Australiens kust har återberättat muntligt och i dans hur vattnet steg för mellan 7 000 och 8 000 år sedan. Det är något som västerländska forskare har kunnat bevisa först nu. Den muntliga kunskapen är otroligt stark.
För ursprungsbefolkningen i Australien är stjärnbilderna enormt viktiga. De navigerar i öknen och på havet med hjälp av dem. Och många stjärnbilder man kan se på det södra halvklotet kan man inte se härifrån i Sverige. Vet du till exempel hur stjärnbilden Södra Korset ser ut? (Tips; titta på en flagga från Australien.) En stjärnbild som det finns många berättelser till är Sju systrar. I Sverige heter den stjärnbilden Plejaderna.
Jag fick besöka gruvan i Kiruna också. Vi var nere i en besöksdel på 540 meters djup. Det var inte så läskigt som jag trodde, men ganska spännande. Just nu pågår också en stor omvandling av hela Kiruna. Delar av staden rivs, för att gruvan och järnmalmen går in under staden. Om du vill veta mer om det rekommenderar jag Ann-Helén Laestadius böcker, kanske särskilt Tio över ett och Inte längre min.
Efter två dagar i snö och minusgrader åkte jag hem till mörker och regn i Uppsala. I veckan som kommer ska jag prata för fyror, femmor och sexor i Malmö istället. Sverige är verkligen ett väldigt avlångt land. Då ska jag också prata om Expedition Rädda Revet, bland annat. Det ska bli spännande att se om barnen i Malmö har andra frågor än barnen i Kiruna.