Kort kjol fyller 20 år #kortkjol20år

I höst är det 20 år sedan jag debuterade med ungdomsromanen Kort kjol. Det betyder att jag har varit författare lika länge. Boken handlar om våldtäkt och är fortfarande den av mina böcker som är mest läst. Egentligen skulle jag ju önska att den inte behövdes och att ämnet inte var aktuellt. Men så är det inte.

Jag skrev den när jag var ny som kriminalreporter på morgontidningen Svenska Dagbladet. På kort tid var det tre grova gruppvåldtäkter i Södertälje söder om Stockholm. Jag skrev om dem för tidningen och jag blev väldigt arg över mycket. I en tidning ges ofta de misstänkta personerna stor plats, de har anledning att vilja prata och förklara att allt är ett missförstånd. Den som är utsatt mår ofta så dåligt att han eller hon inte mäktar med att prata då.

Boken är fiktion baserad på fakta. Den bygger på samtal med våldtagna personer och på de polisförhör och domar jag hade läst då. Kort kjol (spoilervarning!) slutar med att de misstänkta killarna också döms. Så blir det sällan i verkligheten. Men att någon frikänns i brist på bevis betyder inte att brottet inte har skett, bara att det inte går att bevisa. Alkohol och skam bidrar till att det är brott som är svåra att utreda.

Jag har inte själv drabbats av sexuellt våld men genom åren har jag träffat väldigt många personer som har utsatts för sexuellt våld. Jag skrev en faktabok på uppdrag av Svenska Röda Korset för ungefär tio år sedan. Då besökte jag och fotografen Malin östra Kongo där våldtäkt används som ett vapen i krig. Det sker också i Irak, Afghanistan, Syrien och andra krigsdrabbade länder. Det är ett billigt sätt att förnedra människor och det skapar stor skam.

När jag räknar har jag nog intervjuat närmare 100 personer som utsatts för sexualbrott. Många var i just Kongo, men många också här i Sverige. Av de drabbade jag intervjuat var en person man som utsatts för övergrepp av en annan man. Han la skulden på sig själv, precis som de flesta kvinnliga sexualbrottsoffer. ”Om jag inte varit klädd så och så, om jag inte varit så berusad…”

Kort kjol skrevs för så länge sedan att det inte ens finns mobiler i boken. Jag skrev en mer uppdaterad version om en annan berättelse där hela drevet på sociala medier finns med som heter Villig. Den kom ut 2013. Där är slutet mörkare, och kanske mer realistiskt, än i Kort kjol.

Många vuxna har provocerats av Kort kjol. Den lyftes bort ur undervisningen på en högstadieskola i Värmland för bara några år sedan efter att upprörda föräldrar provocerats. Unga läsare blir sällan så upprörda. De vet hur verkligheten ser ut. Kanske är det egentligen vuxna som borde läsa Kort kjol.

Efter MeToo-rörelsen har frågan om sexuellt våld kommit på dagordningen och det är verkligen på tiden. De som arbetar med de som drabbats brukar säga att våldtäkt inte handlar om sex utan om makt. Det kan låta konstigt först, men när man tänker på det är det logiskt. Det handlar om att visa vem som bestämmer. Men när många vågar berätta blir skammen inte så stor och det är en väldigt bra sak.

Under hösten kommer 20-årsjubileet att uppmärksammas på olika sätt. Under #kortkjol20år på Instagram och Twitter finns olika tankar och bilder samlade. Bidra gärna om du vill berätta vad boken har betytt för dig!

Och till dig som är drabbad: det är aldrig ditt fel. Ett nej är ett nej. Be om hjälp, för det finns hjälp att få, hos tjejjourer, kvinnojourer och brottsofferjourer. Polisanmäl, även om det kanske inte leder till en fällande dom. Det visar att du utsatts för ett brott och att skulden är någon annans. Kontakta även ditt försäkringsbolag. Du kan få ersättning från dem, även om pengar inte förändrar någonting i grunden mer än kanske just detta: någon tror dig.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.