Helt andra böcker än jag trodde

I inlägget nedan ser ni vad jag trodde att jag skulle läsa i sommar. Den enda jag hittills har läst ut, och tyckt mycket om, är Ocean Vuongs bok. De andra har jag av olika skäl bara kommit halvvägs in i.

Jag läser ofta flera böcker samtidigt. I sommar har det blivit fler än vanligt som pågår samtidigt. Jag blev tipsad om Bergens stjärnor av Jojo Moyes. Den handlar om ridande bibliotekarier i Kentucky på 30-talet. En fin och rolig bok på många sätt. Om att följa sina drömmar.

Av olika skäl har jag också läst mycket om andra världskriget. En författare jag gillar allt mer är Elly Griffiths. Hennes Huset vid havets slut rekommenderas. Jag har också kommit halvvägs i hennes The Zig Zag Girl som utspelar sig i Brighton 1950. Fina miljöer.

Om andra världskriget handlar också PO Enquists Legionärerna. Om baltutlämningen.

Nu när man inte kan resa obehindrat kanske reseskildringar kan stilla en del av den hungern. Paul Theroux har skrivit ett stort antal sådana och The Elephant Suite handlar om Indien.

Och så böcker om Australien. Alltid. Jag har dåligt tålamod med att lyssna, men The Yield, av Tara June Winch, har jag bara kommit åt som ljudbok än så länge. Där finns flera berättarröster och jag måste försöka få tag i den som tryckt text för att förstå den bättre. Boken vann nyligen det prestigefyllda priset Miles Franklin Award. Den handlar om språk och identitet, om ursprungsbefolkningen och om kolonialisering av ett språk. När jag skrev min bok Den som jag trodde skulle göra mig lycklig, om Linnés lärjunge Daniel Solander som reste till Australien, funderade jag mycket på det där. Hur europeiska män gav namn till djur och växter som redan hade namn. Och vad det sedan kom att betyda.

Ett annat tips, som ligger på Sveriges Radios hemsida, är inläsningen av Kerstin Ekmans Händelser vid vatten som Rolf Lassgård har gjort. Nästan omöjlig att sluta lyssna på.

En tröst i svåra tider som nu under pandemin är ju annars barnböcker. Att återgå till det där som man gillade när man var liten. Under sommaren har jag haft tät kontakt med Kaja Finkler som överlevde Bergen-Belsen som tioåring. Hon har varit med om väldigt svåra saker och vi har pratat mycket om trösten i barnböcker. Hon kom till Sverige våren 1945 och väntade här på sin mamma som också överlevt kriget. Sedan reste de tillsammans till Kajas morfar i New York. Jag har skrivit en bok om hennes upplevelser, den heter Mitt käraste gyllene barn! och kommer ut i januari 2021.

Samma år som Kaja kom till Sverige, 1945, gavs Astrid Lindgrens Pippi Långstrump ut. Det var inte alla som gillade en stark tjej som sov med fötterna på huvudkudden. Men som tröst i coronatider har jag skickat både Pippi och Ronja Rövardotter till Kaja. Jag hoppas hon ska gilla dem båda.

Själv har jag inlett en omläsning av Harry Potter av JK Rowling. Vilda äventyr som räcker länge. Första gången jag läste dem turades min man och jag om att läsa högt för våra barn och jag inser nu att jag missat delar av berättelsen och en del detaljer. Som grädde på moset har familjen nu i sommar genomfört ett Harry Potter-maraton av filmerna. Rekommenderas!

Så: alla slags böcker ger tröst och kraft. Vi kommer att behöva böcker och berättelser mer än någonsin den här hösten som kommer. Spännande böcker och roliga böcker tar oss genom svåra tider. Trevlig läsning!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.